Mamma, precis det du bad om.

Lång dag. Mycket mat och på tok för mycket kaffe. Hej Simon!.

›› På väg till Svea


›› Till Dennis & Malin


›› Say cheese Brie!


›› Snö


››Välkomna

Mamma, Kristin har gjort sin läxa.

Av någon märklig anledning har jag en viss dragning till Luciano i charken. Kanske inte just till personen i fråga, men hans territorium finner jag väldigt intressant, är det ett beroendeförhållande? Hursomhelst, i anslutning till blodbadet finns det nämligen ett mindre utbud av inre organ som varken du, jag eller Davids katt skulle sätta tänderna i. Men av någon jävla anledning hamnar jag just där varje gång jag och Kristin är på stormarknaden och handlar.

Där står man med öppen mun, snorig och jävlig och kommer faktiskt inte fram till något. Man blir helt tom liksom. Och med vilken omsorg Luciano packat in spektakle,t i specialanpassat charkemballage! Ok om fan rullat in skiten i plastfolie, smällt på en etikett och sen skickat ut det i hyllan. Men icke. Istället ligger den lilla ådriga där, självdöd och anpassad och Luciano bara ler.

›› Gärna hjärna järn

Mamma, kalla mig Mr Big Spender.

Lunchpengarna springer ifrån mig och kvar sitter jag hos en asiat med en jävla massa rå fisk. Men det är soft, direktörslivet är snart slut. Daniza, jag behöver stålars.

›› Do the happy dance

Mamma, det ska vara spex!

Lördagar innebär ett siestaberfriat Barcelona, mycket folk på stan, frukost i parken och spex. Det sistnämnda står alltid Henke för. Utan dess like tajmar denna underhållare sina onliners med en galen precision. Nedan följer två scenarion från den gångna helgen.

1. Efter att vi gått vi förbi en maxat chillad snubbe som stod som förstenad med fokuserad blick och ignorerade alla så nämndes följande;

Henrik: Va fan är det med honom, han står helt stilla ju?
Marco: Vetefan, skumt alltså. Han har ju stått där skitlänge
Henrik: Mmm
Marco: Han kanske bara är fett stenad?
Henrik: Stelnad?

2. Sekunderna senare gick vi på Plaza Catalunya och märkte ganska snart att underlaget var ishalt. Här droppade Henkes dagens andra. Att notera: Rambla är en stor gata i Barcelona city.

Marco: Shit vad halt det var!
Henrik: Haha, här behövs inga skridskor.
Marco: Jävlar, jag ramlade nästan!
Henrik: Rambla?

Tack Henke.

Mamma, dom åkte bmx.

Satan i gatan vad sweet det var. Kristin köpte en liten kromad, ihopfällbar cykel för 119€ och så passade på att skicka i oss varsin baguette på stranden, soft alltså. Och så en kort rundtur i Kristins nya studio innan vi vek ihop den lilla kromade och satte oss i tunnelbanan. Schwing!

›› Chill i hamnen


›› Frukostutsikt

Mamma, Ola gav mig en länk

›› Humor

Mamma, Comimos cordero

Oroväckande varmt i Spanien, y-fronten är soft, Jonas dricker rödvin och Fernando (aka Fer-Joder) står på händer. ¡Ostia!

›› Dani & Jonas äter italienskt


›› Tunnelbanan

Mamma, han behandlade oss som skit.

Jakten på en invandraridentitet slutade med att Jorge, den fete fan, skakade på huvudet, grymtade grislikt och fullbordade sitt missnöje med en förnedrande oneliner. Jävla fettsäck! Tre taxiresor senare konstaterade jag följande;

Dom spanska myndigheterna...
består av överviktiga anställda med fula frisyrer
kan inte läsa på engelska
är inte försedda med EU-köer
uppskattar svenska tjejer

Número de Identidad de Extranjero = Identitetsnummer för invandrare

›› Invandrare